Natten till idag hade jag den värsta drömmen någonsin. Nej, jag kan inte säga att det var en mardröm för jag fann mig i situationen väldigt snabbt, och det är det som skrämmer mig.
(Jag vet att det alltid är misslyckat att skriva ner drömmar för andra än sigsjälv, men jag måste)

Jag vet inte riktigt hur det började, men jag fick hursomhelst reda på att jag var sjuk. Cancer. Och sen gick det snabbt. jag liksom såg migsjälv gå mot min egen död - på en timme eller så.
Jag fick panik. Ångrade i princip allt jag gjort i livet och kände samtidigt hur jag blev svagare och svagare.
Jag ville inte ha hjälp från någon - skulle klara mig själv för en gångs skull.
Jag stapplar runt i någon lägenhet. Den är tom, och ag letar efter ett tomt papper att skriva på. Hittar en servett, och sätter mig på golvet. Det är världens åskväder ute..
På servetten skriver jag en massa snälla ord om alla jag verkligen bryr mig om. Men jag måste skynda mig, eftersom jag dör närsomhelst..
Jag är inte rädd. Jag bara skyndar, för jag vill verkligen att mina vänner ska veta hur mycket de betyder innan det är försent. En av de mest viktiga är Världens Bästa. Jag bara måste få tag i henne, men lyckas inte. Jag får en stor klump i magen och tillägnar servettens baksida åt henne. Att jag saknar henne och så..
Det sista jag säger är vilken låt jag vill ha spelad på min begravning, sen försvinner jag.

Och nu sitter jag här och undrar vad fan dethär ska betyda.
Antagligen att jag måste ta mig i kragen och vara mer tacksam över dom jag har.

Aja, godnatt!!

Jag älskar att göra ingenting. (Men jag saknar dansen. Det är inte samma sak att träna själv.. Åh, vad jag vill tillbaka!) Och nu sitter jag här, omgiven av ingenting och gör ingenting annat än letar efter dans på youtube i alla dess former. I like it (när jag inte har något annat val)

Och så tänker jag på hur 2008 kommer bli. Efter kaos & katastrof med backis kan det väl bara bli bättre? Och om jag ska jämföra VT 07 med 08 hoppas jag verkligen att det inte blir ens i närheten så knasigt.. Ja det blir nog bra - måste bara ... äh jag vet inte. när jag tänker på den sjunde januari vill jag bara inte att lovet ska ta slut..

Anyway. Här har ni VÄRLDENS BÄSTA FILM som jag desperat letar efter på alla möjliga sidor. I need it!

Roll Bounce<3

Idag har jag förutom ätit mig tjock på Texas Long Horn nu på kvällen, umgåtts med Nora, Nora och Madde. Det var mysigt, trots att vi plaskade runt i äckelregnet som vägrar frysa till snö. (var är snön? Ska man tacka eller skylla på växthuseffekten?!) Idag var det mission REA som gällde - vilket för min del var en ganska dum idé, eftersom jag har bestämt mig för att spara cashen till Paris.
Yes, you heard me. På sportlovet är det jag & folket i den fransktalande staden som gäller. Vi får se hur vi klarar oss där, mohaha.

Och så kan jag ju säga att jag saknar DC, också - och att jag bokstavligt talat räknar dagarna. 31 kvar! Det här fixar jag people. Eller inte, men jag kan ju låtsas.
Först & främst ska jag gå och vänta på wacking-workshop den 3-4 januari, och sen är det faktiskt bara 24 dagar kvar. Lika många dagar som det är mellan 1:a och 24:de december - och dom dagarna rullade ju på väldigt fort!
Jag är fan smart, alltså!

Och så nu då. Det är väl typ offentliggjort att backis 08 aldrig kommer hända, vilket jag och my dear old friend Jossan sörjer exakt lika mycket! Men vad ska man göra åt saken - vem lyssnar på såna som vi?!

Nej, nu tänker jag faktiskt sova, kära bloggläsare (som försvinner med dagarna. Förlåt för att jag är ganska dålig  på att uppdatera) GODER NATTER!

Det börjar kännas lite uttjatat att skriva om julen & allt det där, så det får räcka med att säga att gprdagens frustration har gått över, och att jag är glad att jag fick fira med pappa - för det var längesedan.

Nu ska jag minsann dra och dansa med mina älskade vänner. Och så ska jag vänta på att mellandagsrean drar igång också TJOHO.

hade ni det trevlig igår??

ASSÅ PALLA JULAFTON
När folk leker översociala och tvingar fram ett leende när all de egentligen vill är att totaldissa som alltid!! (och ja, jag tror ni vet vem jag syftar på)
Jag hatar att det har gått från mysiga middagar med mysiga släkten och tända ljus, till att allt folk tänker på är alla dessa jävla julklappar.
Och vet ni vad som är ännu värre? Att jag dras med i det. Att jag låtsas att även jag bara bryr mig om antalet jävla julklappar under granen (och vi har fan inte ens en julgran i år. Bara en hög med paket, med lyxigt presentpapper & skimmrade presentsnören). Och det är fan så jävla fel.

Allt jag vill är att släkten är samlad, som på 90-talet. Älskade nittiotal!

Men nej, så är inte läget. I år blir det folk jag knappt känner på ett ställe jag inte orkar vara på.
Jag vill till mamma, mormor & moster. :'(

GOD JÄVLA JUL!!!!!!!!! </3

Dagen har varit hur mysig som helst men jag orkar verkligen inte skriva - mina fingrar har förfrusit!!
Anyway, här nere har ni en superfin dikt som Amanda gav till oss idag.
Just love it!

"Madeleine är idag allt annat än klen
med en power intar hon scen
tillsammans med Nora
och hennes akrobatiska kunskaper stora
som uppslagna i en flora.
näst ut är Joze - den fina
hennes konster kommer aldrig att sina
Efter det återigen en Nora
som vi till vinnare kora
aldrig kommer hon förlora
inte sist men minst är Amanda
för henne vi vägen sanda
för att hon stadigt i boxsplit ska landa.

Som stjärnor i kansten står Unni och Anna
tillsammans ni mina drömmar sanna
Alltid lika glada hälsar ni med en varm kram,
tillsammans med er känner jag mig aldrig lam.
För vårat gäng är långt ifrån tamt.
Tillsammans vi nockar alla när vi lockar,
Vinockar alla flockar inklusive alla B-boys & Funky Four,
De faller ner på knä i ett desperat försök att kyssa våra tår.
Tillsammans är vi starka,
inget gäng på Centralen står för att knarka.
Skenet av oss kan lätt bedra,
för vi är just nu i våra flummgaste dar,

Men dansen kan vi lätt alla behärska
våra moves på dansgolvet är färska
På topplistan står vi och platsen är den första
det är på oss domarna rösta-
Vårat lilla gäng har sjungit på långt ifrån sin sista refräng,
och maka på dig, du sitter i min säng!"

<3<3<3<3<3<3<3

Jag gillar inte julen. Inte någonstans i hela världen! Förutom lov. Yeah, jag älskar att jag får lov för att andra ska hinna med att hälsa på hela tjocka släkten. Min släkt är liten, så det hinner jag med på en kvart! Mohaha.
1. Det är stress & panik in till de sista dagarna. Att leta julklappar kräver att lov försig, och så bör man börja typ en månad innan för att hinna!
2. Människor överallt  - och jag skämtar inte!!
3. Och så är det här med att vara skilsmässobarn - Jag har ingenaning var jag ska äta julmat (som är densamma som vid påsk & midsommar), Se på Kalle Anka (Samma avsnitt sedan 1847?!) eller öppna julklappar (som jag ändå alltid blir missnöjd med, trots att anledningen till att jag inte skriver önkelista är att de är överskattade!)
Yes people - Julen är överskattad!

Anyway. Imorgon är det Amandas födelsedag, och jag tänker därmed ägna hela dagen åt att fira henne med Nora & Nora. Vad vi tänker gör kan jag inte avslöja om hon av misstag råkar gå in här och läsa - vilket jag knappast tror men..

OCH DET ÄR LOOOOOOOV! vilket tyvärr innebär att älskade Danscenter är stängt - annars är det det bästa som finns. Bara massa härliga vänner, sena kvällar, massa dans & chillnation i högsta grad. I´m lovin it!

Dagens disaster är sms:et från Leila som ledde till en oengegerad julklappshandlar-dag med mamma i stan. Vet ni folket? Backis är dött. Ja, borta är stunderna vid bryggan, på studsmattan, i huset, matsals-altanen & allt annat mysigt som jag värderar högst av allt. Fuck ministrar hit & dit som förstör ungdomarnas somrar mer och mer. vad ska vi göra nu? Hallå?! Tänk längre än på miljön & pengar! Kollo är lycka, det vet alla som varit där. Och om inte den svenska befolkningen är lycklig är det ingen idé att satsa på miljön och framtiden - för då dör vi i tristess inom snar framtid!!
Jag hatar er! Vad ska jag göra nu när jag planerat kommande somrar i det älskade gula huset?! Fan i helvete. Nu måste jag leta tråkiga sommarjobb som alla andra.
Ähfan, nu ska jag inte låta egoistisk. Tänk bara på alla små barn i 10årsåldern som inte har upplevt kollo ännu? Tänk om fler kollon läggs ner? Vad gör man då?
Det är katastrof! Så enkelt är det, va.
Men vi ger inte upp visst? Vi ska fighta till the end. Och det enda slutet kan vara att kollo fortsätter att leva!!!

Well. Nu ska jag fixa håret. Yes, nu är det så va att jag nyss har färgat det. And I like!
Peace<3

Det blev Södertälje i lördags i alla fall. Och det är jag fett glad för, för Amanda ställde upp i både popping och locking, och är hur grym som helst. Då blir jag glad.
Sen blev det some crazytime med ett crazygang = I Like!
Ja, helgen var bra helt enkelt.

Jag älskar att jag stressade mig till skolan 10.15 för att få reda på att vi varken hade engelska eller svenska, vilket innebar att första lektionen skulle börja 14.15, som var datakunskap. och att jag sedan satt kvar och segade tills denna lektion började för att få sagt till mig att jag kan gå hem eftersom jag var klar.
Mohaha!
Men men, imorn är jag iaf ledig = no more stressiga morgnar det här året. Yes you heard me: Torsdag = 12.05-13.15, fredag = avslutning.
 Därför blir det gamerdag inklusiva frukost med some nice people imorn.

Enligt vuxenpoang.se är min egentliga ålder 10, och jag har därför all rätt i världen att klaga lite: DANSEN ÄR SLUT FÖR IÅR!! åtminstonde på Danscenter. Och jag som är as pepp as can be, nu igen.
Det går verkligen upp och ner som en bergochdalbana, det där. Men nu har jag det bevisat: Jag kan inte leva utan dansen!
Well, får väl se till att fördriva lovet snabbt, roligt och enkelt med många timmar på Pungen (Ung utan pung för den som inte vet) och peppa migsjälv med bra musik och bästa folket - yeah!

Shit nu är det inte mycket kvar av året - och om sisådär 166 dagar är det sommarlov, men man tar en dag i taget, right?

Först och främst måste jag sova.
Peace out Y´all!

Fortfarande sjuk, men nu har den sexiga hesa rösten övergått till okontrollerbar hosta och nysningar x20. I like!
Skippar Funktastic (locking & popping battle) i Södertälje imorgon. Dels på grund av min sjukdom, dels på frund av att jag äntligen ska träffa Stephanie (sysling). Long time, no seen!

Men första ska jag till Rebecca i Enskede-hood, och förhoppningsvis inte smitta henne eller familjen. Måste fixa grejer nu. Här hemma har man fått något slags städ-fnatt, vilket innebär att även jag måste kånka runt på tunga skurhinkar & faderall.
men jag ääälskar ju att städa, så det blir nog inga problem.
*host host host host host, attjo atjjo attjo!*

 
Maria Mena - Just hold me!
"But if I wanted silence
I would whisper
And if I wanted loneliness
I'd choose to go
And if I like rejection
I'd audition
And if I didn't love you
You would know"



Förresten. Är det inte lite ovanligt att kunna nysa typ fem gånger efter varandra? För det kan jag! Tjohej.

Troligen är det bara jag som inbillat mig själv att allt är upp och ner, men jobbigt är det i alla fall
- så kan nån snälla hitta mig?

Jag vet inte varför det är såhär (...) konstigt.
Men det kan nog ha att göra med att jag har så svårt att lita på folk, vem det än är. Jo förstår ni. Under mina promenader till busshållplatsen går jag alltid och filosoferar - och på senaste tiden har de enda tankarna som cirkulerat i mitt huvud varit just dessa:
Jag är inte som vanligt.
Eller så är det såhär jag alltid har varit.
Jag vet inte, och jag vet inte hur jag ska göra för att få det att fungera.

Jag ska inte skylla ifrån mig på alla andra men,
1) Jag har aldrig tidigare behövt oroa mig över att passa in eftersom min tidigare klass var, ursäkta språket - helt fuckad, att det enda man gjorde var att fördriva skoldagarna i ensamhet. Lite tråkigt kan tyckas, men på tre år vänjer man sig och nu vet jag inte hur man inte är (...) en ensamvarg.
2) Jag har blivit sviken av många vänner genom åren - och jag antar att även jag har svikit är par, dock inte med mening, vad jag vet!. Detta ligger väl som en slags grund till varför jag helst inte delar med mig av mitt innersta, känslor, tankar o s v.

och nu får jag hör att det bara är att släppa loss & köra på som om ingenting har hänt. Även om det är vad jag vill mest av allt just nu är det otroligt svårt. Mina gamla mönster har liksom vuxit in som trädens rötter i asfalt - att det både är smärtsamt och svårta att bryta sig loss.

Allt jag ber om är att folk visar mig att jag får synas och finnas, och att jag får bara vara.
redan nu känns det som om jag har blivit den där tjejn som inte vill synas, och det är bara så fel.
Det är bara det att mitt lilla "problem" är djupare än vad ni & jag tror, att jag verkligen behöver få klart för mig att jag är okej som jag är.

Förlåt, och tack för mig!

Jag är sjuk.
Ont i halsen och så.

Gårdagen alltså. Hallelulja.
Chill & middag hos matildZor & sen dror vi på utflykt.
Grönalinjen fo sho!
Det var fett nize, grrrls!<3

anyway. Idag blev det inte mycket dans kan jag ju säga, men jag var där!! och så på kvällen chillade jag hos Nora med Amanda, Unni & Anna där vi skapade det snyggaste pepparkakshuset ever, kollade på simpson the move & lekte med systemkamera.

JAG VILL HA EN KAMERA!!
borde kanske skriba någon form av önskelista ändå?

aja nu ska jag sova.
Grattis till Leila som fyller år idag! <3<3<3<3

Alltså, jag har ett litet problem. Eller nejfan det är ganska stort, alltså.
Jag sitter på Värmdö just nu - hos pappa. Det är helt okej, men är det någon som inte borde finnas i krokarna är hans fru. Förlåt, men alltså - hur kan hon säga "ah men vadå, Maddes rum kan vi väl fixa iordning när vi är klara med restan av huset?!" Snacka om att inte känna sig välkommen.
Visst, jag har inte bott här på pinsamt länge, så lite skit får jag väl ta som kommer hit och vill ha en rum att kunna vara i - men shit? Snacka om att mötas av världens diss då fort jag kommer innanför dörrn!
Ah. jag blir så aaaarg!! Inte ens mot pappa är hon särskilt trevlig!

Och så skäms jag över mig själv, att jag gått runt och hatat pappa för att han inte förstår - för det göra han. Han förstår mest av alla i hela jävla världen! Han vill ha mig här, föralltid. Det skulle jag också vilja, men alla vet vi att det inte går. Inte bara pågrund av hon, ni vet vem - utan dessutom av hennes 4 katter. Ja visst är de mysiga men vafan. Dom är överallt! Katthår i näsan, på kläder & You name it. ALLT! Jag hatar katter när de bor i samma hus som mig!

Det här med att förstå sig på människor är nog det jag är sämst på - eller så är folk otroligt dåliga på att vara sigsjälva, så att man har en chans att förstå.. Nej, jag syftar nog inte på någon speciell. Det bara är så. Enkelt!
Jag är mig själv. Det är bäst så. Ändå anpassar jag mig efter hur alla andra har det & gör. Är det dåligt?!
Är lite förvirrad.
Folk skickar så konstiga signaler ibland - man inte vet om man ska skratta eller gråta.
Jag vet liksom inte var jag har folket. Är allt bara ett spel, eller finns det något bakom leendena & skratten?!

Förresten började vi med intervjuerna på texten idag och det var fett kul!

Anyway - imorgon är det FREDAG och jag är pepp as hell! Först partymood på idrotten, sen grafo vilket innebär klippa & klistra. Sen dans eftersom dans är det bästa i hela världen och så kanske lite chill med klass-mates på kvällen. Nize, huh?
På lördag blir det troligen chill med Leila, bara för att det är sjuukt länge sedan sist, sen dans dans dans!

Nu ska jag chilla galet (haha) och njuta av att alla prov är avklarade denhär terminen. Ohyeas, you heard me!
Peace!<3

Är nära på att ge upp bloggen, alltså.
Har inte mycket att skriva om, det känns bara patetiskt. Att sitta och vänta på bättre tider är inget för mig.
Tålamod har aldrig riktigt varit min grej - somsagt, jag här ätit upp min julkalender. haha.

Anyway. Kan ju berätta att jag känner mig mer pepp på dans nu än på riiiktigt länge. Det beror väl främst på att jag har Nora & Amanda vid min sida, och själva idén av oss på en scen med väärldens showcase är närmare nu än någonsin tidigare. Vi är tydligen något att satsa på eftersom lockettes (lockande tjejer) är en bristavara.
Vi får väl se vad som händer, men dethär tänker jag iallafall gå in för även om det känns ganska orealistiskt just nu. Först ska jag fixa självförtroendet.
Well.

Thats all for tonight. <3

Min blogg alltså - snacka om humörsvängningar!

Jag kan inte sova.
Jag tänker för mycket och lever för lite.
Osociala jag, på alla sätt som finns
Det känns bara så fejk..
Jag har alltid varit pusselbiten som inte riktigt passar in.
Får anpassa mig så gott det går,
och allt blir bara ännu mer fel.
Tron på migsjälv är borta,
eller så har den aldrig funnits.
Skulle vara bra om någon ville hjälpa till.
dansen är cp.
allt är cp.
Nu ska jag knarka depp-musik,
snyfta lite
chilla lite.

(Ointressant, I know) .
Gonatt