"it didn´t kill me so my strength increased"

Jag kan med lättnad berätta att gårdagens frustration har gått över efter nattens telefonprat med Nora.
Eller, egentligen finns den nog kvar någonstans, men att träningen idag gick bra  pekar väl ändå på att jag är på väg mot toppen av bergochdalbanan?
Idag blev det akrobatik - och sen, mina damer och herrar - introducerade jag Fanny & Rebecca i den fett coola (med betoning på fett!) lockingvärlden. Eller ja, lite personal coaching och pace-pace-up-lock. Mycket trevligt!
Ny koreografi är på gång förresten, och så kommer Paris-resan närmare!

Men det kan jag väl skriva om någon annan gång. För nu tänker jag berätta om Nora som jag fyndade på Danscenter i höstas, och som har visat sig vara det bästa kapet ever!
Seriöst! Någon som henne har jag aldrig träffat! (borde väl inte skriva i tredje-person, men hon och att läsa bloggar funkar inte, så.. ja)
Hon är bra att ha helt enkelt. Vi är lika, och pratar om allt. Vad mer kan man begära?.

Nu ska jag fortsätta att leta lite fakta om hotellet vi ska bo på i Paris. För det har jag ingen koll på, och det är tydligen väldigt trashy.
Peace<3

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0