Jag HATAR matte, och jag hatar migsjälv när jag vet att jag imorgon komemr sitta i klassrummet och låtsas fatta det mattelärarn skriver så jävla prydligt på tavlan - som om det vore piece of cake!
Kan vi inte göra ett avtal - du och jag lärarn: Jag får sovmorgon och du glömmer att jag finns?

Idag var jag fast bestämd att ägna dagen åt älskade EXPONENT.boken och den avancerade räknaren, men nix.
För det första tog jag sovmorgon till ett, sen åt jag frukost och bäddade ner mig i sängen med bärbaradatorn och låg där tills det var dags för middag.
Och först då kom jag på att matteboken låg på middagsbordet av en andledning. JÄVLA SKIT OCKSÅ! Idag borde jag faktiskt ha skippat dansen nu på kvällen och suttit hemma i ångest och panik.

Gud vad jag inte vill att klockan ska bli 09.30 imorgon. Oh, jag vet hur det blir.
Hon ger mig sånadär konstiga blickar som bara jag (och mira?) vet hur det känns att få. Antingen väntar hon på att jag ska säga något jävligt smart (=kommer aldrig hända) eller så tycker hon att jag är fett sämst. yeah.

Och för att klaga lite mer ska engelska-bajset vara klart i morgon också? Stackars henke-boy när hela klassen kommer vägra. IGEN!
Och sen är det ju spanskan, jag älskar ju spanska. Mmmgrr!

Nej, nu ska jag tvinga mig i säng i panik & ånget över att jag inte har räknat ut ett enda tal korrekt, trots att jag faktiskt har suttit med skrivkramp ganska länge. AH! HATA MATTE!
Gonatt!