Jag orkar inte skolan, och jag vet inte hur jag ska tänka för att orka ta mig upp 06.00. Min teori verkar ju inte fungera: "Okej klockan är 06.00, jag snoozar en halvtimme". Klockan 06.30: "okej nu borde jag gå upp" men somnar om till 07.30. Ger upp och ställer väckarklockan på 10.00, och somnar om. Seriöst! Så här omotiverad har jag aldrig varit! ... och det blir ju inte bättre med tanke på stämningen i the dear ol' tegelhus.
Äh palla.

Hade egentlgen tänkt träna idag eftersom dagarna blir färre inför the big THING, men jag har börjar prioritera dans före plugg, så för en gångs skull har jag tänkt plugga idag. Om det blir något med det. Förmodligen kommer jag sysselsätta mig med en massa andra grejer för att glömma bort matteboken helt och hållet, och somna i panik idag IGEN.
Och förresten börjar vi tydligen åtta imorgon med freaking Text A. Vad hände med "Jag älskar mitt schema"? Den tanken är ju borta iallfall. Så då kan jag ändå inte dansa idag, eftersom det tar hundra år att åka därifrån.

Tänk om man skulle hoppa av skolan. ZZZZzzzovmorgon hela veckan, flippchill och dans hela kvällarna. Tanken har slagit mig - många gånger. Men det skulle nog inte gå:
1)Jag måste ha ett bättre argument än att jag inte orkar.
2)Hoppa av = inget studiebidrag = hitta jobb = kommer aldrig hände för jag är way too lat & feg.
Äh. jag får väl bara tvinga mig till skolan de kommande två åren vare sig jag vill eller inte. GAH!

Jag lovar att det är typ mitt undermedvetna (haha, psykologi-skadad) som vill att jag försover mig. Inte bara grejen att jag är fett trött. Jag orkar bara inte med grejen att fördriva dagen så snabbt och smidigt som mörjlig. Det ska vara roligt också, och det är det faktiskt inte just nu. Lite osynlig och så. Mhgr.

Aja, nu ska jag få hjälp av Emelie med the math. Pusshey