Jag har bestämt mig för vad jag ska göra de kommande regninga dagarna. Förutom att träna alltså.
Sätta in foton i fotoalbum, och skriva texter till.
Och sen, om 40 år, ska jag hitta dessa album och komma ihåg hur jävla fint allt var på den tiden.
Hur fint det är nu.

Varenda slarvig och fin bild ska jag skicka på framkallning (Nu för tiden kan man ju liksom inte lita på att alla bilde rman har tagit finns kvar. Enda nackdelen med digitalt) alla fula webcamerabilder som bara var så mycket jag. (okej inte alla)
Inga fina normala bilder.
För om jag är något, är jag verkligen inte det.
All mad.

Jag är fortfarande deprimerad över alla mina bilder som försvann när den externa hårddisken gjorde uppror.
"Alla filer i mappen Maddes Backup är oläsliga och raderas" Klart att man blir skraj, vad fan.

Men. Nu ska det blir ändring på det.
Hallelulja.