lets delay our misery

Wooh - äntligen är stockholm täckt av grå slask-snö, som alla tidigare vintrar.
Det mysiga med snö är när man sitter inne med en kopp varm choklad (dock inte cafe riddarens wannabe varmachoklad men bara varm mjölk) och titta ut när tunga snöflingor lägger sig som ett täcka på marken. Att sedan tvingas ut och promenera, tillochmed skynda sig mot tunnelbanan en tidig tisdagsmorgon är inte alls lika mysigt.
Ja, för min del är min åh, jag älskar snö, välkommen tillbaka - känsla borta för denhär vintern.
Sommar please.

För att höja IQ nivån på denhär bloggen tänker jag nu berätta om mitt senaste inköp; en bok. Vid floden Piedra satte jag mig ner och grät. Visst, särskilt långt har jag inte kommit, och än så länge är den lika seg som Alkemisten var - Men hey. I still like!
By the way fick vi tillbaka analysen vi gjorde på varsin roman på svenskan för ett tag sen, (i mitt fall Alkemisten) och det gick så mycket bättre än förväntat - och då blir man ju alltid glad!

Ja, man kan nog säga att dagen har varit helt okej. Engelskaprovet gick också ganska bra - men jag ansträngde mig, så det är jag väl värd, antar jag.
Ska försöka att inte klaga så mycket i denhär bloggen, men alla har väl sina svackor, I guess? Allt blir så tråkigt om jag bara skriver hur dagen har varit och blablabla. Sånt vill man ju inte läsa? Jag vill iallafall inte läsa hur min dahar har varit - och eftersom jag är mitt största fan (åtminstonde när det gäller min blogg) fortsätter jag att skriva om alla klurigheter i livet (det är väl bara att hoppas att de inte är så många, hehe)

What's up, annars då? Fightar med en bok om självkänsla också. Känner att den borde fixas nu - även om den inte är världens största problem. Det får bli mitt hemma-projekt, liksom.

Good nighty allmighty.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0