You know you're funkier than a mosquito's tweeter

Måndagen var precis som alla jävla måndagar. No details, men engelskaprovet kan ju någon, host host, stoppa upp där solen inte skiner, host host.
Överskottsenegrin från skoldagens mycket långa håltimme fick jag användning av de fyra timmarna jag dansade nu på kvällen - och det kändes sjukt härligt. Första lektionen var det glest med folk på, så det blev jag, Blondie, golvet och en jäkla massa blåmärken. Men idag har jag gjort mig förtjänt av dem - för jag kämpade som en riktig oxe. Smärta i mitt hjärta, for sure. Sen blev det ännu mer dans, på nybörjar nivå, dock - och sen ytterligare en klass innan det var dags att dra sig hemåt.

Är lite förvånad övet att jag fortfarande sitter här framför datorn, utan att dö av trötthet. Natten var besvärlig, ska jag säga er. För det första låg jag i sängen i minst en timme utan att känna den minsta tyngd på ögonlocken. Tog ett par varv i lägenheten, drack lite mjölk (och gjorde sånt som man blev ombedd att göra när man inte kunde sova som liten- utan resultat) Förhoppningsvis somnade någongång mitt i natten. Någon djup sömn vart det inte, och när jag vaknade 04:00 var jag redo att stiga upp. Då kom paniken. Jag ska fördriva två timmar på bästa sätt innan väckarklockan ringer, då jag måste upp på riktigt. Låg väl vaken i nån timme igen, och vaknade sedan 06:00 av Rock Steady av Aretha Franklin, i varken behov av sömn eller känslan av att vara utvilad. knazzzzZZzZZ
Jaja, tomorrow it´s payback time, för då går jag minsann mellan 11.20 & 13.00. Det ni!

Peace, Im out!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0