2007.

Januari förblir en månad med suddiga minnen från Eriksdal. Hookar up med Sabrin & gänget som gör skolan lite roligare än innan. Står inför det svåra valet mellan Riddarfjärdens och Kärrtorp. Och så börjar Vårterminen på Danscenter, och jag har terminskort vilket innebär dans alla dagar i veckan.

I Februari umgås jag väldigt mycket med Rebecca, och vi sysselsätter oss med allt från bio till besök på de mest konstiga ställena. På Eriksdal är det nationellaproven som gäller. Vi sitter i Aulan och skriver låånga uppsatser som resulterar i ännu mer skoltrötthet. Räknar dagarna.
Umgås med leila också. Och någongång här bestämmer vi oss för att tillbringa två veckor på världen bästa ställe i sommar.

Mars var i allmänhet ganska dött. Förutom dansen fanns ingenting som gjorde mig glad. Upptäcker att Amanda är den coolaste människan jag mött, och undrar varför jag i helvete inte har hittat henne tidigare, alla de där torsdagarna på Dc.

April April din dumma sill, jag kan lura dig vart jag vill! Nu räknar jag dagarna som bara den. Eriksdal är tråkigare än någonsin, och jag tackar gud att jag hade vänner där som gjorde det värt att ens vakna på morgnarna.

I Maj händer det väldigt mycket. Dock i slutet av månaden vilket gör att det enda jag gör är att gå och vänta. De flesta proven är avslutade och nu återstår bara håltimmar. Balen närmar sig och jag är osäker om jag ens pallar gå dit. Hittar en frän 50-talsklänning hos min faster, och beslutar mig för att gå. Hade egentligen kunnat stanna hemma (eller, rättare sagt på Dc där vi repade för fullt) eftersom hela grejen var gansa misslyckad.
Och så träffade jag världens bästa på infomötet inför sommaren. Blev gladare än någonsin och jag såg lite mer positivitet i den kommande sista veckan av grundskolan.

Juni är månaden jag, precis som alla andra dansare på danscenter sett fram emot under vårterminen. Flyttar till värmdö och danscenters tre föreställningsdagar fylls av härliga nya vänner, skratt och annat som jag tidigare inte trott fanns. Jag har det riktigt bra. Under den sista skolveckan drar jag på dyrt workshop i Solna på kvällarna tillsammans med Amanda & folket. Lär mig väldigt mycket och väntar nu bara på att höstterminen sätter igång. Och så är det äntligen skolavslutning - i Eriksdalshallen för första gången. Nu är det slut på eländet, och sommarlovet börjar
Rebecka och Amanda gör den första månaden bättre än vad jag någonsin kunnat tänka mig. Úng utan Pungs lokal är räddningen flera dagar i rad. Även Isac & Arvid hänger på ibland, och även om det inte blir mycket till dans, har vi riktigt roligt. Drar på picknick med fråsiga Lisa, Amanda, & Rebecka på långholmen, och så skrivs det flaskpost. Amanda åker till Malta för att stanna i tre veckor, och kort därefter åker rebecka till västkusten. Hinner dock med Timbuktu på grönalund med massa härligt folk.

I Juli börjar nedräkningen inför Leilas och min take-off mot Barnens Ö den tjugofemte. Hinner med en massa fika med världens bästa Lisa, och inte förrens nu kommer vi (läs: jag) på att vi ska börja på Riddarfjärdens Gymnasium tillsammans. Härliga tider!! Och så är detta månaden då jag och Leila biter ihop och tar oss igenom två veckors balettlektioner i tights och konstiga skor, med en lärare som klämmer rumpor och har dålig humor. Vi är sedan glada att vi aldrig mer behöver göra detta på samma ärr igen. Vi hälsar kusinen Mimma till världen (2007-07-07, coolt va?) Sen drar jag till dansmark för nåra dagar i bushen med moster & familj. Det är helt okej, trots bristen på kommunikation till omvärlden. Myspace & Rebecka blir räddningen, där hon sitter på andra sidan sundet. Jag lever småbarnsliv med tidiga kvällar, barnvaktande, och prinsessor i alla former. Trivs, haha.
Och så äntligen bär det av mot barnens Ö och backis för andra året i rad. Leila undrar om stället någonsin kommer kunna leva upp till de förväntningar jag byggt upp det senaste året. Detta är avklarat efter första dagen, eftersom det gula huset är väldigt svårt att inte älska. Dagarna går alldeles för fort. Nya vänner, härliga minnen, mycket skratt & undarbara ledare fullbordar denna månad.

I början av Augusti lämnar jag och Leila gården med flest tårar rinnande nerför kinderna. Jag håller dock uppe hoppet genom en möjlig framtid som praktikant sommaren 2008.
Det anordnas Superjam i Vitabergsparken, och äntligen känns det som om dansterminen är inom räckhåll. Och så börjar jag & Lisa i RFG tillsammans med en hel del andra männsikor. Och så fixar jag tillsammans med Elin en Reunion för nostalgiska backis-ungdomar. Den blir väldigt lyckad, och jag slutar aldrig sakna känslan.

I September är jag tillsammans med Lisa, Erika & Emelie, birthday-kid - och bjuder hem det härliga folket på middag. Under denhär månaden får jag dessutom sällskap av Leila i mitt hus i en vecka då mamma är i Italien. Vi klarar oss på alldeles egen hand (hosthost). Sitter och bearbetar saknaden av världens bästa m.fl, och Smettorna drar på promenad runt Djurgårdsbrunn. Nora, amanda & jag är nu officielt det bästa som har hänt mig!!!

Oktober börjar med att jag springer in i världens bästa på min väg till skolan. Har aldrig blivit så glad som då och ber till gud att vi ses snart igen. Smettor besöker fotostudio och drar och bowlar. Dessutom är jag på tvinspelning med familjen, och på halloween party hos Nora med härliga folket.

November är dystert med alldeles för mycket regn. Dansglädjen är borta för ett tag med återvänder efter ett sjukt lyckat jam på Tuben, anordnat av självaste matilda och yayya. Gänget på RFG räddar skoldagarna och jag känner för en gångs skull att skolan är rolig att gå till.

I början av December fyller Leila år, och jag och gänget är ledsna över att terminen snart är över. Drar till Södertälje för Funktastic, och Amanda knäcker dom flesta i både popping och locking. Ung utan Pung blir räddningen de händelselösa kvällarna, och jag sitter ibland fortfarande och tänker tillbaka på mina två veckor i somras med underbara folket. Sist och mist kommer Amanda som fyller år. Detta firar vi med dunder och brak!! och så kommer julafton som firas på värmdö med tråkiga männsikor. Fynd på sneakersnstuff gör oss glada, och vi sneglar i hemlighet på danscenter tvärs över gatan.
Nyårsafton blir det bästa någonsin hos Nora med mycket trevliga människor. Singstar och trängsel vid Slussen. vad mer kan jag säga?!

Och det var mitt år. För att samanfatta är jag förvånad över att det kan gå från katastrof till helt jävla underbart på bara ett år. Tack vänner. Utan er hade det inte funkat (som amanda säger)

Peace & Godnatt

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0