Dags fr update.
Gårdagen ägde, och nu sitter jag här och är nostalgisk.
Det blev träning från 10 och ända fram till kvällen.
Skillnaden från förra året var att vi i år freakade ut totalt i vårat nummer. Det var inte nervöst, och ingen fick panik när det blev fel. Är det inte så det ska vara? Nummret går egentligen inte att beskriva, men ett intro på två minuter med IronMan förklarar väl ganska mycket?
Att stå på scen i år var så sjukt annorlunda från förra året.
FY FAN VAD KUL VI HADE. ÅÅÅÅH!



Och nu blir det ingen dans på DC förrän 25 augusti.
Det är sorgligt.
Liksom det jag har levt för senaste halvåret.
Men men, trots att det inte blir samma sak när man tränar själv, ska jag få någonting gjort dessa 13 veckor.
Får se hur det går.

Nu ska jag ut och vara social.
Peace.